Gestaltningskonceptet ANNO MMXX består av fyra delar som markerar platser där man kommer att kunna passera genom parken till fots och cykel. Men även platser där konstnärer har sett att det vore fint med en in- och utgång för att uppmärksamma värden i Donners hage eller knyta an till ett område som ligger i anslutning till parken.

Juri Markkulas idé att arbeta med entréer kommer från den siktlinje som kopplar samman huvudentrén till Region Gotlands kontor, beläget i ett av de f d regementsområdets byggnader i Visborg, med den stora talldungen i Donners hage. Den första delen av gestaltningskonceptet tänker sig konstnären som en tegelportal i form av ett brottstycke eller en ruin som speglar regementsarkitekturen i formspråk, skala och placering. Den militära tegelarkitekturen är en fysisk rest och ett minne från områdets tidigare identitet som pansarregementet P18 och är en del av Visborgs kulturarv. Portalen är tänkt som en åldrad replik av entrén till Region Gotlands huvudkontor och är placerad mittemot dess port på andra sidan gatan vid Visborgsallén. Där bildar den entré till Donners hage och visuell förbindelse mellan det gamla regementsområdet och det nya bostadsområdets gemensamma park. Ruinen som skulptur refererar till flera inspirationskällor i konsthistorien som Per Kirkebys tegelskulpturer, Caspar David Friedrich ruinromantiska måleri och den gotländska medeltida arkitekturen.

I den nordvästliga delen av Donners hage föreslås ett område där betande får håller efter ängsmarken. Denna del av parken ligger i nära anslutning till den s k Pippitomten med dess planerade lekpark och förskola. Här lyfts entrén fram på ett mer lågmält sätt med en gestaltning som vävs in ett existerande traditionellt gotländskt bandtun. Gestaltningen består i en avgjutning av bandtunets enträ i brons och är konstnärens hyllning till en mångtusenårig hantverkstradition. Själva entrén anpassar sig till de betande djuren och kan bestå i en avgjuten bronstrappa över stängslet, en s k stätta och/eller en sektion av själva bandtunet i brons inflätad i bandtunet med stör (staurar) och band i enträ och liggare (trodar) av gran.

Vid den norra entrén till Donners hage, i närheten av det diagonalt löpande cykel- och gångstråket som planeras, växer en al som klassas som jätteträd. Alen blir sällan mer än 120 år gammal men räknas pg a av dess storlek som särskilt skyddsvärd vid förändring av dess närmiljö. Alen har en skyddszon på 15 m i diameter och gång- och cykelstråket gör därför en sväng runt trädet för att bereda plats för och spara dess rötter. Gestaltningen består här av en kopia av de understa 90-100cm av alstammen och en del av marken, en liten slänt som trädet står på. Skulpturens utförande i gjuten betong ger barkens djupa relief och stammens organiska form en monumental materialitet. Stamparet, varav den ena är föränderlig och förgänglig och den andra är förstelnad i tiden, bildar den tredje portalen i gestaltningsförslaget.

Vid Donners hages nordöstra entré är gestaltningen formad som en portik och grenslar det planerade cykel- och gångstråket som löper från gång- cykelbron vid färjeleden genom Donners hage och landar vid Kung Oscars väg i närheten av torget vid de planerade studentbostäderna. Skulpturen består av en struktur av 500x50cm PVC rör och skapar ett visuellt anslående landmärke och vägvisare in i parken. Samtidigt skapas en visuell förbindelse till de furuträd som står som höga kolonner i den här delen av parken och ger den dess karaktär.

Rören är klädda med fotografiska bildtexturer genererade med 3d teknik från omgivningarna i och runt om Donners hage. Dessa fotografiska ytor bildar ett kamouflage skapad specifikt av och för Visborg och är en association till platsens militära förflutna. Gestaltningen är också inspirerad av den hinderbana som användes för soldaternas styrketräning i närheten. Skulpturen kan även användas som ett växtstöd precis som en pergola och kläs med växtlighet.